Nervositet på gränsen till Vietnam

23 timmar, ja 23 timmar! Tog det oss att ta oss från Vientiane till Hoi An. En bussresa vi sent kommer glömma. Fick ett varsit litet kryp in där vi skulle infinna oss de kommande dygnet. Att de skulle bli så många som 23 timmar hade vi inte tänkt oss... Vi tänkte oss mer att vi skulle vara framme i Hoi An vid 9 tiden på morgonen. En natt på en nattbuss har vi ju klarat förr liksom! 
Men med film dubbat på något asiatiskt språk (med hög volym), följt av hög musik i högtalarna var det inte det lättaste att komma till ro. Det gjorde det inte bättre att tjejen snett framför snart hade spytt två fulla påsar heller. Sjukt najs... Mitt i natten väcktes vi utav att de gapades runt om kring oss och vi var tvungna att sätta oss upp på grund utav att de behövde komma åt något bakom våra stolar. Sen blev vi ståendes någonstans i Laos i över en timme. Motorn hade överhettats, eller nåt. Vi kommer aldrig undan!
Som rubriken lyder så var vi båda två nervösa över hur det skulle gå när vi kom fram till den vietnamesiska gränsen. Vi har läst oss till på internet att som svensk krävs inget visum, man får 15 dagar stämplat i passet. Men däremot brukar de kräva en utresebiljett ur landet. Vilket vi inte hade. Det gick verkligen inte att få tag på i Laos... De bästa vi kunde komma på var att boka en natts boende i Kambodja, som nödlösning. Framme i luckan var vi oroliga över att inte få komma in i landet och bli ståendes mitt ute i ingenstans. Men kontrollanterna konstaterade bara att vi var från Sverige och vi fick komma in i landet! Utan att behöva visa upp något bevis på att vi faktiskt inte kommer vara här i mer än 15 dagar. Puwh! Vid den här tiden var klockan ca 7 på morgonen och vi trodde att vi hade sisådär två timmar kvar. Men så fel man kan ha! Fick veta att vi inte skulle vara framme förrän 15-16... Våra krypin var inte alls lika sköna längre och vi var riktigt less på att sitta på den där förbannade bussen. Nu är vi i alla fall framme i Hoi An! Ska snart gå ut och äta något, var ju typ ett dygn sen vi åt rejält! Något av de matställena vi stannade på påvägen passade inte damerna i smaken... 



Stannade till i ett skjul för matstopp mitt ute på landet.

Vi förstår inte vitsen med de här så kallade toaletterna...?!


Pia
2015-01-12 @ 20:11:56

Ni kommer aldrig att glömma det landet och nog aldrig att återvända va.?! Hoppas på bättre tur i Vietnam och att ni kryar på er snabbt! Puss&kram 💕




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

trepavift.blogg.se

Hej och välkomna till vår reseblogg. Denna bloggen är till för Dig som vill följa oss när vi är ute på vift ''Down Under''. Vår resa börjar nämligen så långt bort hemifrån man kan komma, Nya Zeeland. Därefter tar vi oss mot Australiens östkust. Resan avslutas i Sydostasien och dess paradisstränder. Hälsningar från Emma, Josefina och Mikaela. Enjoy!

RSS 2.0